Haft mötet med f- kassan. Det var inte så farligt som jag föreställt mig. De var inte hemska och oförstående. Det kändes ju bra. Men efter vad jag hört hade vi nog tur med vår handläggare.
Nu är det arbetslivsintroduktion som gäller och ett nytt möte, med inskrivning på arbetsförmedlingen.
Vi har också efter många om och men fått komma till BUP där arbete påbörjas för att hjälpa oss.
Dotter har fått samtalskontakt och känner att det är jätte skönt.
Några knutar börjar lösas upp, även om det är en lång process. Nu är jag inte ensam med allt ansvar utan får lite hjälp.
